Västlands bruk och Åkerby bruk: historia och spår i dag

Västland och Åkerby var mindre järnbruk i norra Uppland och stod i skuggan av de större vallonbruken Lövstabruk och Österbybruk. Båda ligger i Tierps kommun och lades ner långt före den omfattande bruksnedläggningen som drabbade de stora vallonbruken. I Åkerby finns fortfarande en klockstapel från 1739 som är skyddad som byggnadsminne. Från Västland finns främst arkivdokument och uppmätningsritningar från 1920.

Fakta om Västland och Åkerby
Kommun: Tierp
Grundat: Åkerby bruk grundades 1638 av köpmannen Henrik Lemmens
Järnhanteringen upphörde: Åkerby: 1883. Västland: 1902.
Sevärt i dag: Klockstapeln från 1739 vid Åkerby bruk på bruksgatan
Skydd: Åkerbys klockstapel fick status som byggnadsminne år 1983
Officiell information: Länsstyrelsen i Uppsala län

Åkerby bruk: ett av Lövstas bruk

Enligt Länsstyrelsen i Uppsala län etablerades Åkerby bruk 1638 av handlaren Henrik Lemmens. Bruket ligger i Österlövsta socken, cirka 20 kilometer nordost om Tierp. År 1699 förvärvades det av Charles De Geer och kom därmed att ingå i Lövstabruk samt dess fideikommiss. Släkten De Geer behöll äganderätten till bruket fram till dess att järnproduktionen upphörde 1883.

Åkerby hörde på 1700-talet till de svenska bruk som tidigast uppförde en brännstålsugn. Så småningom hade bruket tre stycken. I Årsboken Uppland lyfter historikern Anders Florén fram att bergsmästaren på 1700-talet gärna använde benämningen ”Leufstaverken” i stället för Lövsta bruk. Till den gruppen räknades även Åkerby och masugnarna i Tobo och Hillebola.

Rysshärjningarna 1719 och klockstapeln

I slutet av juli 1719 utsattes Åkerby för ryska angrepp längs kusten. Masugnen, hammarsmedjan, kvarnarna och nio gårdar slogs i spillror. Efter återuppbyggnaden reste man troligen klockstapeln som ett symboliskt avslut på arbetet.

Stapeln är främst klädd med rödmålad panel och har ett spånklätt tak. På vindflöjeln är årtalet 1739 inskrivet. Den stod centralt placerad på bruksgatan och användes för att ange arbetstiderna. I dag ägs klockstapeln av Österlövsta hembygdsförening. Den förklarades för byggnadsminne 1983 eftersom den är representativ för de uppländska klockstaplarna och påminner om en epok då klockan reglerade både arbete och vardagsliv på bruket.

Västlands bruk ingick i Strömsbergs ägarstruktur

Under 1800-talet hade Västland samma ägare som de närliggande bruken. När Bo Larsson i Årsboken Uppland 2010 redogör för Ullfors historia framgår att Ullfors 1861 överfördes till Charlotta De Geer tillsammans med bruken i Strömsberg, Västland och Hillebola. Ytterligare information om grannbruken finns på sidorna om Strömsbergs bruk samt Ullfors och Tobo.

Järnverksamheten i Västland avslutades 1902. Detta framgår av en artikel av Ulrich Lange i Årsboken Uppland 1988 om Stora Kopparbergs undersökningar av bruken. När bolaget runt 1920 förvärvade Strömsbergsverken omfattade verksamheten Strömsbergs, Ullfors, Hillebola och Västlands bruk. De två sistnämnda var vid den tidpunkten redan nedlagda.

Bergslagsexpeditionen 1920

Stora Kopparbergs Bergslag sände i augusti 1920 ut en expedition ledd av Nils Ålenius för att inventera bruken som bolaget nyss hade köpt. Byggnader, möbler och interiörer mättes upp och ritades av arkitekterna Siebke och Henrickson-Hansen. Bland materialet från Västland märks en planritning över bruksherrgården samt en sektions- och planritning över klensmedjan. På ett av fotografierna syns klensmeden L P Lundgren, enligt Lange den siste smeden i Västland.

Även dokumentationen har gått sina egna vägar. Västlandssamlingen hamnade av misstag på Upplandsmuseet 1947 och var i fyrtio år borta från bolagets centralarkiv i Falun. Enligt Langes artikel återlämnades handlingarna därefter till STORA. Av expeditionens fotografier från Västland förvaras fem på Nordiska museet och tjugo i STORAs arkiv.

Valloner på de mindre bruken

Vallonerna utgjorde en märkbar grupp på de stora bruken men var aldrig i majoritet. Enligt Anders Florén hade en tredjedel av invånarna vid Lövsta och Österby vallonska namn, medan andelen var ännu lägre vid mindre bruk som Berkinge och Västland. Släktforskare med rötter i Västland får därför räkna med att många smeder och arbetare bar svenska namn. Råd om hur man går till väga i forskningen finns på sidan om vallonska släktnamn.

Någon officiell källa om vad som i dag finns kvar av bruksbebyggelsen i Västland har redaktionen inte hittat. Sidan nämner därför inga byggnader där som sevärdheter.

Besök

Klockstapeln kan ses från bruksgatan i Åkerby, där den står. Kartor över byggnadsminnet finns på Länsstyrelsens sida. Aktuella uppgifter hittar du på Länsstyrelsens webbplats och förslag på dagsturer på vallonbruken.se. Ännu fler idéer finns under Besöka vallonbruken.