Oberoende guide till vallonbruken i Uppland. Ingen förening eller turistbyrå.

Vallonska släktnamn: vanliga namn och hur du släktforskar

Många vallonska släktnamn lever kvar i Sverige. Här är några av de vanligaste med ursprung och betydelse och råd om hur du forskar om vallonska anor.

Senast uppdaterad
Uppslagen gammal kyrkbok, förstoringsglas och ett handritat släktträd på ett arkivbord

Gauffin, Sporrong, Hübinette, Tillman och De Geer är exempel på vallonska släktnamn som fortfarande används i Sverige. De kom hit tillsammans med smeder, kolare och skogshuggare från Vallonien under 1600-talet och har ofta genomgått flera stavningsändringar sedan dess. För att undersöka om en förfader var vallon kan man ta hjälp av Riksarkivets digitala källor och av Sällskapet Vallonättlingar. Ett vallonskt efternamn garanterar dock inte vallonursprung. Många ättlingar bär i dag helt svenska namn.

Vanliga vallonska släktnamn

I utställningen Vallonnamnen lever kvar visar Isof ett urval av sådana namn tillsammans med de äldsta dokumenterade bärarna i Sverige och deras innebörd. Antalet nuvarande bärare gäller år 2021 enligt Statistiska centralbyrån. Informationen om de första bärarna är hämtad från Erik Appelgrens verk Vallonernas namn från 1968.

Namn Första kända bärare Ursprung Bärare 2021
Gauffin (Goffin) Thomas Goffin, skogshuggarmästare i Åker år 1621 Av förnamnet Godefroid 649 Gauffin
Hübinette (Hubinet) Jan Hubinet, skogshuggare i Finspång år 1629 Av förnamnet Hubert 541 Hübinette
Sporrong Bertrand Sporon, smältare i Finspång år 1625 Av sporon, sporre 467 Sporrong
Tillman Clas Tylman och Gottfrid Tilman, smältarmästare vid Lövsta bruk mellan 1640 och 1661 Av förnamnet Tilman, en form av Tilo 758 Tillman
Drougge (Droguet) Peter Lovisson Drougge, hammarsmed vid Söderfors bruk år 1728 Av förnamnet Drogue 331
Bayard Masmästaren Jacques Bayar och sönerna Henri och Jean, Lövstabruk 1628 Av bai, ljusbrun eller rödbrun 102
Dubois Masmästaren Jan du Boy, Åker 1624 Du bois, från skogen 149 Dubois
De Geer Mathieu de Geer, bruksförvaltare i Finspång år 1626 Efter Geer, en flod och en by i Vallonien 195

Utställningen inkluderar även namn som Pira, Monier, Lambert och Boivie som visar hur varierat ursprunget var. Vissa av dem är bildade av förnamn, andra av yrken eller utseende. Bouvier betyder boskapsuppfödare och Lemaigre betyder den magre. Många av de tidigaste bärarna arbetade inte i Uppland utan i Finspång, Åker eller Norrköping, där vallonerna först etablerade sig.

Fler namn och deras bakgrund

Pira är en försvenskad variant av Pirard, som i sin tur härstammar från namnet Pierre. Den förste kände bäraren var plåtsmeden Jean Pyra i Finspång år 1629. Monier betyder mjölnare och bars först av kolaren Servas Monier vid Åkers bruk år 1633. I dag är skrivsättet Monie vanligast.

Lambert var ett vanligt förnamn i Vallonien efter en biskop i Maastricht. Den första kända personen med detta namn i Sverige var Jan Lambert, som arbetade som räckare vid storhammaren i Norrköping år 1628. Boivie har sitt ursprung i Baivy eller Bevy och syftar på en person från Bayern. I dag förekommer namnet även i formerna Befwe, Bäfve och Béve.

Smeknamn och fadersnamn

Namnforskaren Lennart Ryman har studerat hur öknamn och efternamn utvecklades i Uppland. Detta redovisas i hans bok Salanus, Tunström och Sporrong från 2002. I Hesselmans anteckningar från Österby finns exempel som ”Salmons Jakob”, där en person identifierades genom sin far. Där noteras också att Pousette uttalades som ”Puse” och Tissier som ”Tissi”.

Namn som ändrade form

Släktnamnen var inte fasta från början. I Vallonien var släktnamnen mer etablerade under 1600-talet, men i Sverige blev ärftliga efternamn vanliga först på 1800-talet. Vallonska namn anpassades till svensk stavning och uttal och en del ändrades flera gånger under seklerna. Därför finns till exempel Hübinette i dag också som Hybinette, Hybbinette och Hübenette. Gauffin finns också som Goffe och Goffin.

Språkforskaren Bengt Hesselman dokumenterade namnskicket vid Österby bruk år 1896. Han konstaterade att personer ofta identifierades via sin far. Uttalen var i många fall mer försvenskade än de som Appelgren beskrev. Hubinet uttalades då som ”Hybbene” och Gauffin som ”Gåffing”. Vissa förnamn, bland annat Adam och Toussaint, levde kvar i familjer som förlorat sina släktnamn.

Var vallonerna i majoritet?

Nej. Detta är viktigt att ha i åtanke vid släktforskning. Enligt historikern Anders Florén i Årsboken Uppland 2000 bar en tredjedel av invånarna i Lövsta och Österby vallonska namn. Vid mindre järnbruk var andelen ännu lägre. Många av dem som bodde och arbetade på bruken var därför svenskar.

Så forskar du om vallonska anor

Börja med de generationer du känner bäst och gå sedan bakåt i tiden. Riksarkivets ämnessida om släktforskning hänvisar till kyrkoarkiven, som är uppdelade efter län och församling. Där finns register över födda, döda och vigda samt församlingsutdrag som grundar sig på husförhörslängderna. I folkräkningarna kan man söka bland över 24 miljoner personer.

Bruken förde också egna arkiv. Isof hänvisar på sin sida om arkivmaterial om bruken till Riksarkivet i Uppsala, som förvarar bruksarkiv. Isof länkar också till Landsarkivets vägledning till bruksarkiv som går att ladda ner. Isof har också egna uppteckningar om livet på tio uppländska bruk från 1930- och 1940-talen.

Sällskapet Vallonättlingar

Föreningen Sällskapet Vallonättlingar har tagit fram en uppdaterad släktlista från 2019. Den visar vilka efternamn som tydligt härstammar från Vallonien och vilka som kommer från närliggande områden. En PDF-version inkluderar även olika stavningar av samma namn. Föreningens databas Vallon 7 lanserades i december 2023 och omfattar enligt föreningen cirka 170 vallonsläkter med antavlor och släktuppgifter.

På föreningens forskningssida framgår att de ursprungliga anställningsavtalen finns bevarade som handskrivna original på äldre franska och nederländska hos Riksarkivet. För att nå ännu längre tillbaka i tiden, före utvandringen, rekommenderas det belgiska riksarkivet. Mer om bakgrunden finns på sidan om valloninvandringen.

Tips för sökningen

  • Sök efter alla kända stavningar av ett namn, eftersom samma släkt kan dyka upp som Hubinet, Hybinette och Hübinette.
  • Anteckna bruk och socken. Flera bruk delade samma ägare, till exempel Lövstabruk och de bruk som tillhörde det, så det är klokt att även granska källor från närliggande bruk.
  • Sök efter yrken som smältare, räckare, masmästare samt kolare. Ytterligare information om dessa yrkesroller finns på sidan om vallonsmide.
  • Jämför alltid släktträd från internet med primärkällor för att säkerställa deras tillförlitlighet.

Besök

För att uppleva de miljöer där dina förfäder arbetade kan du besöka Lövstabruk och Österbybruk. Aktuella öppettider finns på vallonbruken.se och fler praktiska råd finns under rubriken Besöka vallonbruken.

Vanliga frågor om vallonska släktnamn

Hur kan jag avgöra om mitt efternamn har vallonskt ursprung?

Sällskapet Vallonättlingars släktlista innehåller namn med tydligt vallonskt ursprung. Att ett namn finns på listan bevisar dock inte släktskap, så du måste spåra dina anor bakåt genom källmaterial.

Vilket är det vanligaste vallonska släktnamnet?

Bland de namn som Isof valt ut var Tillman det mest förekommande vallonska släktnamnet år 2021 med 758 bärare, medan Gauffin hade 649 bärare.

Kan man ha vallonska anor utan vallonskt efternamn?

Ja. Ärftliga efternamn blev vanliga först under 1800-talet och flera familjer bytte ut sina vallonska namn. Därför kan vallonska anor finnas via moderns linje eller ligga gömda bakom ett svenskt namn.

Var finns bruksarkiven?

Ett stort antal bruksarkiv förvaras vid Riksarkivet i Uppsala. Landsarkivets vägledning om bruksarkiv förklarar vilken typ av dokument de innehåller.

Källor

Uppgifterna kontrollerades 4 november 2026.