Forsmarks bruk: herrgård, engelsk park och bruksgata

Forsmarks bruk är anlagt längs en enda lång gata där herrgården ligger i ena änden och kyrkan i den andra. Riksantikvarieämbetet karakteriserar miljön som särskilt påkostad och lyfter fram den engelska parken som unik. År 1975 fick Forsmark status som byggnadsminne, vilket gjorde det till det första bruksområdet i Uppland med denna skyddsnivå. I dag fungerar platsen både som en levande by och som en av Sveriges mest fullständiga bruksmiljöer från 1700- och 1800-talen.

Fakta om Forsmarks bruk
Kommun: Östhammar (Forsmarks socken)
Grundat: Ett kronobruk från 1500-talet, som enligt Vattenfall grundades av kronan år 1570
Vallonsmide från: 1600-talet
Sevärt i dag: Herrgården som stod klar 1774, kyrkan som invigdes 1800, bruksgatan, den engelska parken samt dammarna
Skydd: Byggnadsminne sedan 1975 och riksintresse för kulturmiljövården
Officiell webbplats: Vattenfall: Forsmark

Kronobruket och familjen de Besche

Forsmark startade som ett kronobruk på 1500-talet där man framställde tackjärn med malm från Dannemora gruvor. Vattenfall, som i dag förvaltar området via sitt dotterbolag, anger att kronan etablerade bruket år 1570 och att viss järnhantering troligen redan fanns i slutet av 1400-talet. Det var inte malmen i Forsmark utan malmen från Dannemora, belägen cirka 25 kilometer bort, som under lång tid bar järnproduktionen.

År 1624 fick Gerard de Besche och Peter Rochet bruket på arrende och tog senare över det. Enligt Länsstyrelsen i Uppsala län ägde släkten de Besche Forsmark fram till 1735. Under 1600-talet utvecklades Forsmark till ett omfattande järnbruk, där vallonska invandrare införde moderna smidesmetoder. Vattenfall beskriver att denna nya teknik krävde specialiserad kunskap hos arbetarna, vilka kom från regionen Vallonien i dagens Belgien.

Historikern Anders Florén skriver att man på 1760-talet ställde om driften vid två av Forsmarks hamrar från vallonsmide till tysksmide. Järnet skulle bland annat användas vid ett skärverk i Johannisfors intill bruket, som byggdes av teknikern Sven Rinman.

Branden 1719 och återuppbyggnaden

Den 20 juli 1719 anföll ryska trupper Forsmark och satte eld på bruksområdet. Enligt Vattenfalls historik överlevde endast ett fåtal byggnader, inklusive den dåvarande kyrkan. Järn som väntade på utskeppning slängdes i vattnet. Johan Johnsens målning från de Besches tid visar ett samhälle byggt av trä, vilket förklarar brandens omfattande skador.

Återuppbyggnaden inleddes genast och efter två år återupptogs järnproduktionen. Trots detta lyckades familjen de Besche inte återställa Forsmarks ställning till samma nivå som grannbruken. År 1735 sålde familjen Forsmark. Efter flera olika ägare förvärvades bruket 1751 av handelshuset Jennings och Finlay, som även köpte Gimo.

John Jennings och Jean Eric Rehn

År 1761 blev John Jennings ensam ägare och påbörjade en omfattande ombyggnad som pågick i ungefär femtio år. Målet var att skapa ett mer imponerande bruksområde med stenhus i en genomtänkt plan. Den gamla träherrgården ersattes av en ny huvudbyggnad i sten, färdigställd 1765, men den bedömdes snabbt som för liten.

Jennings anlitade arkitekten Jean Eric Rehn, som tidigare ritat herrgården och en generalplan för Gimo. I Forsmark placerades gästrummen på tredje våningen eftersom den stora dammen norr om byggnaden inte lämnade utrymme för en sidoflygel. Herrgården stod klar 1774 och har bevarats i mycket bra skick, med interiörer som bland annat inkluderar dekorationer av hovmålaren Lars Bolander. Jennings avled ett år innan byggnaden var färdig.

Familjen af Ugglas och kyrkan

Arvingarna kunde inte behålla bruket och i början av 1780-talet köptes det av Samuel af Ugglas. Han hade deltagit i Gustav III:s statskupp 1772 och adlats kort därefter. Släkten af Ugglas ägde Forsmark fram till 1975. Under hans tid fullbordades förvandlingen från träbruk till stenbruk och herrgården fick bland annat kolonnerna och urnorna vid entrén.

Brukskyrkan ritades av Olof Tempelman i nyklassicistisk stil och invigdes 1800. Den ligger i bruksgatans östra ände, mitt emot herrgården i den västra. Mellan den andliga och den världsliga makten ligger arbetarnas hus. Även inne i kyrkan följer planen axeln, med koret i öster och bruksherrskapets läktare i väster.

Den engelska parken

En engelsk park ligger bakom herrgården och anlades enligt Länsstyrelsen mellan 1786 och 1791 av Fredrik Magnus Piper. Vattenfalls historik nämner i stället Samuel af Ugglas tillsammans med hovträdgårdsmästaren Johan Christian Ackerman, som tidigare arbetat i Haga. Trots sin begränsade yta innehåller parken flera små tempel, broar och minnesmärken. Den ligger på ojämn mark väster om herrgården och byggdes delvis över grunden till äldre bruksbyggnader.

Engelska trädgårdar tar naturen som förebild i stället för barockens raka linjer, vilket syns i slingrande stigar, vattenytor och lövskog. Vattenfall bedömer denna park som en av Sveriges bäst bevarade engelska trädgårdar. Under våren täcker vitsipporna marken under träden.

Forsmarks bruk i dag

Järnproduktionen i Forsmark upphörde år 1897. Sedan 1975 ägs bruket av Forsmarks Kraftgrupp AB, som använder herrgården för konferenser och representation. Enligt Vattenfall bor cirka hundra personer i området. Bostäderna har moderniserats för nutida boende, samtidigt som bolaget ansvarar för underhållet av de historiska byggnaderna och miljön.

Riksantikvarieämbetet beskriver det riksintressanta området som en axiell anläggning där herrgården och kyrkan ligger i var sin ände av bruksgatan. Helheten omfattar även en bevarad äldre herrgårdsanläggning, bostadshus, dammar, smedja, jordbruksbyggnader samt parken. Odlingslandskapet med dess omfattande stenmurar ingår också i riksintresset.

Det gamla mejeriet omvandlades till ett värdshus år 1970. I den tidigare skolbyggnaden etablerades år 1987 ett naturvetenskapligt gymnasium. Kärnkraftverket ligger ungefär fem kilometer från bruket och utgör en separat historia. Vattenfall driver ett besökscenter vid bruket under sommarmånaderna. Andra vallonbruk i samma region av Uppland är Lövstabruk, Gimo bruk och Österbybruk.

Besök

Bruksgatan och parken är öppna för promenader, men husen är privatbostäder och herrgården är avsedd för konferensverksamhet. Aktuella öppettider för besökscentret och guidade turer finns på Vattenfalls besökssida för Forsmark. Ytterligare information om andra vallonbruk finns på listan över vallonbruken och startsidan.

Vanliga frågor om Forsmarks bruk

När slutade man tillverka järn i Forsmark?

Järnhanteringen i Forsmark avslutades år 1897. Bruksmiljön har sedan dess bevarats och fick status som byggnadsminne år 1975.

Vem äger Forsmarks bruk?

Forsmarks Kraftgrupp AB har ägt bruket sedan 1975 och driver kärnkraftverket. Innan dess ägde släkten af Ugglas bruket i nästan tvåhundra år.

Vem ritade herrgården i Forsmark?

Jean Eric Rehn skapade ritningarna för herrgården åt John Jennings och byggnaden färdigställdes år 1774. Hovmålaren Lars Bolander utförde dekorationsarbetena i inredningen.

Kan man besöka den engelska parken?

Den engelska parken ligger bakom herrgården och räknas som en av Sveriges bäst bevarade parker i denna stil. Innan du reser dit bör du kontrollera aktuella besöksvillkor hos Vattenfall.