Strömsbergs bruk: masugn, smedja och herrgård vid Tämnarån

Strömsbergs bruk i Tierps kommun är ett litet men mycket välbevarat järnbruk. Riksantikvarieämbetet kallar det Upplands enda järnbruk där hela den typiska bruksmiljön fortfarande finns kvar. Vid dammen i Tämnarån står masugn, smedja och kvarn intakta, omgivna av herrgård och arbetarbostäder. Upplandsmuseet dokumenterade bruksgatan, smedjan, masugnen, våghuset och kvarnen med fotografier så nyligen som 2024.

Fakta om Strömsbergs bruk
Kommun: Tierp (Tolfta socken)
Grundat: 1640-talet av Welam Vervier
Sevärt i dag: Masugn, rostugnar, kolhus, smedja, kvarn, herrgård, klockstapel, arbetarbostäder
Skydd: Riksintresse för kulturmiljövården
Officiell webbplats: vallonbruken.se: Strömsbergs bruk

Ett bruk byggt från grunden

Till skillnad från flera andra uppländska bruk var Strömsberg inte ett äldre kronobruk. En uppsats från Sveriges lantbruksuniversitet från 2010, grundad på brukets egna arkiv och äldre skildringar, visar att anläggningen anlades som ett helt nytt bruk. Initiativtagaren var Welam Vervier, en järnhandlare och bruksarrendator från staden Vervier i Vallonien.

Vervier ingick i samma vallonska nätverk som Louis De Geer. Han rekryterade arbetare från Vallonien, arrenderade kronobruk och fick, precis som De Geer, rätt att köpa egna bruk i Uppland. Enligt uppsatsen förvärvade han Dorkarby bruk, som senare blev Strömsbergs bruk. Han tog också över kronobruket i Västland, beläget strax norr om Strömsberg. Bruket levererade från början muskötplåt till gevärsfaktoriet i Söderhamn.

Efter trettioåriga kriget sjönk efterfrågan på muskötplåt, vilket tvingade bruken att ställa om produktionen. Familjen Vervier bodde först i Stockholm men flyttade sedan till Västland. På 1660- eller 1670-talet lät sonen Johan Vervier uppföra Strömsbergs första herrgård.

Under Lövsta och familjen De Geer

Charles De Geer från Lövsta köpte Strömsbergs bruk år 1734. Ägarfamiljen bodde i Lövsta och anställde en inspektor för att driva bruket lokalt. Klockstapeln från 1736 syns redan på en målning av bruket från 1760-talet. Delar av Strömsbergs äldre arkiv förvaras i dag i bruksarkivet på Lövsta.

Ett corps-de-logi byggdes 1758 som änkesäte för Charlotta Catharina Ribbing, som var gift med Charles De Geer. Efter makens död flyttade hon till Strömsberg år 1778 och bodde där ibland fram till sin död 1787. Herrgården stod sedan tom länge. Den nya bruksparken, ritad av Gustaf Svensson, invigdes först år 1901.

Familjerna von Platen och Wachtmeister var ägare från 1861. Greve Wachtmeister överlät Strömsberg till Stora Kopparbergs Bergslags AB 1920. Samma år upphörde driften. Enligt uppsatsen tog därmed nästan trehundra år av vallonskt inflytande slut.

Varför bruket är så komplett

Riksantikvarieämbetets motivering för riksintresset är kort men tydlig. Masugn, rostugnar och kolhus, smedja, kvarn och sågverk vid dammen finns bevarade tillsammans med arbetarbostäder, herrgårdsanläggning och stora ekonomibyggnader för jordbruket. Byggnaderna är främst från 1700- och 1800-talen.

När driften lades ned på de större bruken försvann industrihusen ofta. Lövstabruk förlorade till exempel både masugn och hammare efter 1926. I Strömsberg kan man i stället gå hela vägen från rostugn och masugn till smedja under en kort promenad längs ån. Just därför passar bruket den som vill förstå hur ett järnbruk fungerade. Vill man också se hur stångjärnet smiddes är nästa anhalt vallonsmedjan i Österbybruk.

Tämnarån förbinder industribyggnaderna, herrgården, bostäderna och odlingsmarken, enligt vallonbruken.se. Besökssidan kallar bruket ”Upplands vita pärla” och beskriver hur en plats som en gång var fylld av sot, rök och buller nu har förvandlats till en lugn oas.

Strömsberg i dag

Det är framför allt Stiftelsen Strömsbergs industriminnesvänner som har gjort bruket tillgängligt för besökare. Längs ån har en kolmila byggts upp, miljön runt smedjan och masugnen har rustats och en gångbro har tillkommit. Det gamla brukskontoret rymmer i dag ett café. I en liten park står en staty av en vallonsmed. Insatserna ingår i den satsning på industriminnen som staten gav länsantikvarierna i uppdrag att genomföra.

Valborg och midsommar firas genom Strömsbergs bruksgille, som också håller i ett skolmuseum, ett skogsmuseum med en samling älghorn, en bagarstuga och en vävstuga. Här finns också ett nostalgimuseum med föremål från ungefär hundra år. Strömsbergsdagen och en julmarknad arrangeras av samarbetskommittén. Idrottsföreningen Strömsbergs IF bildades 1912.

Tämnarån fungerar även som kanotled, cirka 50 kilometer lång, från sjön Tämnaren ut till havet vid Karlholm. Enligt besökssidan kan man hyra kanoter vid bruket. Under sommarhalvåret hyrs lägenheter ut på bruksområdet. Strömsberg ligger i samma del av Tierps kommun som Lövstabruk, som var Strömsbergs ägare under 1700-talet.

Besök

Det går att ta en promenad genom bruksområdet, men flera byggnader är privata bostäder. Aktuella öppettider för museer, café och evenemang finns att kontrollera på vallonbruken.se. Besök också listan över alla vallonbruk och startsidan.

Vanliga frågor om Strömsbergs bruk

Vem grundade Strömsbergs bruk?

Strömsbergs bruk etablerades på 1640-talet av den vallonske järnhandlaren Welam Vervier. Anläggningen var nybyggd och inget äldre kronobruk.

När lades Strömsbergs bruk ned?

Driften lades ned 1920, det år då greve Wachtmeister sålde anläggningen till Stora Kopparbergs Bergslags AB.

Varför är Strömsberg ett riksintresse?

Enligt Riksantikvarieämbetet är det det enda järnbruket i Uppland där samtliga delar av en typisk bruksmiljö är bevarade, från masugn och kolhus till herrgård och jordbruksbyggnader.