Söderfors bruk: ankarbruket vid Dalälven och bruksmiljön

Söderfors bruk vid Dalälven etablerades inte för stångjärn utan för produktion av ankare. Privilegiebrevet från 1676 fastställde att bruket endast fick tillverka ankare åt svenska örlogsflottan. I dag är Söderfors ett av få bruk i norra Uppland där industriverksamheten fortfarande pågår, omgiven av en välbevarad bruksmiljö från 1700-talet.

Fakta om Söderfors bruk
Kommun: Tierp (Söderfors socken)
Grundat: 1676, privilegiebrev för ett ankarbruk
Sevärt i dag: De gamla bruksgatorna, kyrkan som uppfördes mellan 1789 och 1792, den engelska parken med grekiskt tempel och ankare, Änkehuset samt herrgården
Skydd: Byggnadsminne sedan 1985, engelska parken sedan 1998, Änkehuset sedan 1995, riksintresse för kulturmiljövården
Officiell webbplats: soderfors.se (Tierps kommun)

Ankare åt flottan

Den 29 april 1676 utfärdade kronan ett privilegiebrev till Claes Depken om att anlägga ett ankarbruk i Söderfors, enligt bygdesidan soderfors.se. Ankarna gick till örlogsflottan och det var flottans behov som gjorde att bruket kom till. Depken adlades senare med namnet Anckarström. Enligt Länsstyrelsens inventering av Älvkarleö bruk, som Depken också grundade, bytte han namn samma år som han hade tillverkat tolv ankare åt Karl XI:s flotta.

Platsen vid Dalälven möjliggjorde ett effektivt utnyttjande av vattenkraft. Bruket ligger cirka två mil nordväst om Tierp. Efter flera konflikter överfördes äganderätten till Johan Leijoncrona på Untra år 1685.

För att klara sig i fredstid när beställningarna av ankare uteblev fick bruket under 1700-talet rätt att även tillverka stångjärn. Ankarmonopolet avskaffades i början av 1800-talet och ankartillverkningen trappades gradvis ned. Mot slutet av seklet gjordes bara små ankare och draggar.

Familjen Grill

Produkterna från bruket såldes till handelshuset Grill i Stockholm. Enligt soderfors.se köpte direktören vid Ostindiska kompaniet, Claes Grill, tillsammans med sin hustru Anna Johanna Grill, Söderfors år 1748. Länsstyrelsen uppger att Claes Grill blev ensam ägare år 1750. Familjen Grill ägde bruket fram till 1907, vilket motsvarar ungefär 150 år.

Under Grillfamiljens tid fick Söderfors mycket av sin nuvarande utformning. Herrgården, ursprungligen uppförd omkring 1690, ombyggdes i rokokostil mellan 1749 och 1756. Byggnaden har två våningar i trä och takmålningar från omkring 1700 i bottenvåningen. Samtidigt ägde familjen även Österbybruk, där de påbörjade arbetet med den nuvarande herrgården.

Brukspatronen Adolf Ulric Grill var en kulturprofil med intresse för konst och musik; han var konstsamlare och komponerade själv. Det var han som anlade den engelska parken. Hans mor Anna Johanna Grill den äldre ägde bruket när Änkehuset uppfördes år 1776.

Bruksgatorna och kyrkan

Riksantikvarieämbetet karakteriserar Söderfors som en påkostad bruksmiljö med rätvinklig struktur liknande vallonbruken och en enhetlig bebyggelse från främst 1700-talet. Länsstyrelsen anger att cirka trettio enplanshus i timmer från mitten av 1700-talet finns kvar. Husen, ursprungligen rödfärgade, har varit vitkalkade sedan mitten av 1800-talet. Dagsverksklockan på Storgatan installerades år 1752.

Kyrkan uppfördes mellan 1789 och 1792 efter ritningar av Erik Palmstedt och ersatte en äldre korskyrka som brann ner 1789. Den anses vara en av Sveriges tidigaste nyklassicistiska kyrkor och ett framstående exempel på sengustaviansk kyrkoarkitektur.

Engelska parken och ankarna

Arbetet med den engelska parken påbörjades år 1784. Parken utvidgades i början av 1790-talet som nödhjälpsarbete under en svältperiod. Det grekiska templet uppfördes mellan 1795 och 1797 med Theseustemplet i Aten som förebild. Mellan 1803 och 1804 ersattes templets träpelare med putsade tegelkolonner. I parken finns även en stengrotta samt flera minnesstenar, bland annat ett monument över Anna Johanna Grill från år 1797.

Två stora ankare placerades i parken 1876 för att markera brukets 200-årsjubileum. Engelska parken fick status som byggnadsminne 1998 och tillhör i dag Tierps kommun. Länsstyrelsen nämner även en ankarsmedja i slaggsten som dateras till 1876. En jämförelse kan göras med den engelska parken i Forsmarks bruk, som anlades vid ungefär samma tid.

Änkehuset

År 1776 uppfördes Änkehuset för att ge brukets änkor bättre boende, men även ensamstående mödrar fick bo där. En reseskildring från 1816 anger att fyrtio änkor bodde i byggnaden, med tre personer i varje hushåll. Huset blev byggnadsminne 1995 och ägs nu av Söderfors hembygdsförening. I dag används det som museum om livet i bruksmiljön.

Från ankarbruk till stålverk

Söderfors Bruks AB bildades av familjen Grill 1872 och två år senare invigdes en järnvägslinje till Orrskog. År 1907 övertogs bruket av Stora Kopparbergs Bergslags AB, som flyttade sin produktion av kvalitetsstål från Domnarvet till Söderfors. Där specialiserades man på rostfritt stål, snabbstål och hårdmetall.

Efterföljande ägare har bland annat varit Uddeholm, Kloster Speedsteel och Erasteel Kloster. Tillverkning av stål pågår fortfarande i moderna industribyggnader som ligger direkt bredvid den historiska bruksmiljön. Bruket firar sitt 350-årsjubileum 2026. Stora delar av anläggningen fick byggnadsminnesstatus 1985. Riksintresset omfattar både den gamla bruksmiljön och det nutida stålverket, som delvis är inhyst i industribyggnader från 1800-talet.

Besök

Besökare kan själva utforska bruksgatorna, kyrkan och engelska parken utan guidad tur. Änkehuset har egna öppettider, som alltid bör kontrolleras på soderfors.se. Fler bruk finns i listan över vallonbruken samt på startsidan.

Vanliga frågor om Söderfors bruk

Varför tillverkade Söderfors ankare?

Bruket erhöll 1676 ett privilegium att enbart producera ankare åt svenska flottan. Senare utökades rättigheten till att även smida stångjärn.

Är Söderfors ett vallonbruk?

Söderfors grundades som ankarbruk men har enligt Riksantikvarieämbetet en plan som liknar de klassiska vallonbruken. Det räknas därför ofta in bland dessa i samma bruksbygd.