Österbybruk: vallonsmedjan, herrgården och bruksmiljön

Österbybruk är platsen där vallonsmidet fortfarande lever, både för ögat och för örat. Vid Herrgårdsdammen finns vallonsmedjan, som var aktiv fram till 1906 och som Länsstyrelsen beskriver som en av de få bevarade vallonsmedjorna i landet. Runt smedjan ligger en herrgård från 1700-talet, raka bruksgator samt Dannemora gruvor, belägna endast cirka en kilometer bort.

Fakta om Österbybruk
Kommun: Östhammar (Films socken)
Grundat: Hytta på medeltiden, bruket förvärvat av Louis De Geer år 1643
Vallonsmide från: 1600-talet
Sevärt i dag: Vallonsmedjan, herrgården med dess park och orangeriträdgård, de gamla bruksgatorna samt Dannemora gruvor
Skydd: Sedan 1996 är området byggnadsminne (76 byggnader) och ingår i riksintresset Dannemora och Österbybruk.
Officiell webbplats: osterbybruksherrgard.se

Från medeltida hytta till De Geers bruk

Under medeltiden fungerade Österby som en utgård till Örby, senare Örbyhus. Enligt Länsstyrelsen i Uppsala län etablerades redan då en hytta där malm från Dannemora omvandlades till järn. Under Gustav Vasas tid drogs Österby in till kronan, vilket ledde till en mer strukturerad bruksdrift. Bruket ligger ungefär 25 kilometer väster om Östhammar.

På 1620-talet arrenderade kronan ut sina bruk. Från 1627 arrenderade Louis De Geer och Willem de Besche Österby tillsammans med Lövsta och Gimo, enligt Svenskt biografiskt lexikon. År 1643 blev De Geer ägare av Österby, vilket markerade början på släkten De Geers långa ägarperiod.

De nya ägarna tog dit vallonska smeder. Historikern Anders Florén noterar i Årsboken Uppland att Österby på 1600-talet hade två masugnar och två hammarsmedjor. I varje smedja arbetade sju eller åtta smeder, ett antal som senare steg till nio. Varje arbetslag var större än vid vallonska hammare med liknande utrustning men mindre än vid de stora bruken i Luxemburg. Florén drar av detta slutsatsen att det svenska vallonsmidet utvecklades till en egen variant, anpassad till den lokala malmen och förhållandena i Uppland.

Vallonsmedjan vid Herrgårdsdammen

Smedjan är den mest kända industribyggnaden på bruksområdet. Den byggdes ursprungligen som tysksmedja på 1500-talet och omvandlades till en vallonsmedja under 1600-talet. Den fick sin nuvarande utformning år 1794 och fortsatte att fungera fram till 1906, vilket betyder att den var aktiv långt efter att de flesta andra vallonhamrar i Uppland hade lagt ner verksamheten.

Arbetet i en vallonsmedja fördelades mellan två separata härdar: tackjärnet smältes och formades till ett smältstycke i smältarhärden, varefter det värmdes i räckarhärden och hamrades ut till stänger med hjälp av en vattendriven hammare. I det tyska smidet utfördes båda stegen vid samma härd. Florén betonar att järnets höga kvalitet främst berodde på malm från Dannemora snarare än på själva smidesmetoden, men att vallonsmidet ändå blev en viktig källa till vallonernas yrkesstolthet. Järnet såldes som Öregrundsjärn och var mycket efterfrågat i Storbritannien.

Jämfört med andra vallonsmedjor är den bevarade smedjan liten och har endast en smältarhärd. Florén har jämfört den med hammare av motsvarande storlek i Vallonien och konstaterat att Österby producerade cirka 15 procent mer stångjärn. Redan mot slutet av 1700-talet förklarade bergsvetenskapsmannen Sven Rinman skillnaden med att tackjärnet var lättare att smälta och blästern starkare. Han menade också att smederna i Uppland kunde tillämpa mindre strikta måttkrav på stängerna.

Expertbedömningar av smedjans särställning varierar något. Länsstyrelsen kallar den en av landets få bevarade vallonsmedjor, medan Riksantikvarieämbetet betecknar den som unik. Besökssidan vallonbruken.se karakteriserar den som världens enda fullständigt bevarade vallonsmedja från 1600-talet.

Enligt Österbybruks herrgård eldas smedjan fortfarande regelbundet. Vid speciella evenemang visas den upp med smeder i tidstypiska kläder. Den har även fungerat som scen för projektet Jernets fångar, som berättar om de människor som levde på järnproduktionen i norra Uppland. För att få en känsla för hur ett vallonbruk lät och luktade är ett sådant tillfälle den bästa möjligheten att uppleva bruksmiljön.

Herrgården och parken

Jean Jaques De Geer påbörjade byggnationen av herrgårdsanläggningen på 1730-talet. De två flyglarna stod färdiga före huvudbyggnaden. Den södra flygeln, som var bostad åt Antoine De Geer medan han arrenderade bruket, restes cirka trettio år före huvudbyggnaden. Trädgården med spegeldammen är ritad av Carl Hårleman.

Familjen Grill tog över bruket år 1758, enligt herrgårdens egen historik. Claes Grill och hans halvbror Johan Abraham Grill blev ägare. Huvudbyggnaden började byggas på 1760-talet under deras ägarskap, vilket även omfattade Söderfors bruk. Arkitekten bakom byggnaden antas ha varit Elias Kessler, medan Erik Palmstedt tros ha skapat takhuven i barockstil. Under tidigt 1800-tal genomfördes ombyggnader av interiörerna under Per Adolf Tamm, kallad Gammel-Tammen, som övertog halva bruket 1802 och blev ensam ägare 1823.

Herrgården hyrdes senare ut, bland annat till konstnären Bruno Liljefors, som bosatte sig där med sin familj 1917. Ett äldre brygghus omvandlades till hans ateljé. Industribolaget Fagersta överlät sedan herrgården till en stiftelse bildad för att etablera ett Liljeforsmuseum, men museet kom aldrig till stånd. I dag är Stiftelsen Österbybruks herrgård ägare av fastigheten.

Bruksgatorna och bruksmiljön

Arbetarbostäderna ligger samlade längs två gator mellan Herrgårdsdammen och Oppdammen. Husen på Gimogatan dateras till 1700-talet men fick sin nuvarande form på 1800-talet, medan Långgatans bostäder är från 1880-talet. I dag är alla dessa hus privatägda bostäder, så visa hänsyn till de boende när du går längs gatorna.

Vid dammarna anlades tre stångjärnshammare och smedjor som drevs med vattenkraft. Riksantikvarieämbetet karakteriserar bruket som en välbevarad rätvinklig 1700-talsplan med vallonbruksprägel och enhetlig arbetarbostadsbebyggelse. Riksintresset inkluderar även herrgårdsanläggningen med dess park och ekonomibyggnader för jordbruket. I dag finns moderna järnindustrier strax utanför det gamla bruksområdet.

Österby bruk fick status som byggnadsminne enligt kulturmiljölagen år 1996, med skydd för 76 byggnader. Länsstyrelsen betonar att det är ett av Upplands största och mest kända brukssamhällen, med järntraditioner som sträcker sig tillbaka till 1500-talet. Stiftelsen äger herrgården, medan övriga byggnader är privatägda. Hela området ingår i riksintresset Dannemora och Österbybruk, som även omfattar de medeltida kyrkomiljöerna i Dannemora och Film.

Dannemora gruvor i närheten

Malmen till Österby hämtades från Dannemora gruvor, belägna endast ungefär en kilometer från bruket. Enligt Riksantikvarieämbetet var gruvan rikets främsta järnmalmsgruva fram till början av 1900-talet. Dagbrottet Storrymningen har medeltida ursprung. Gruvan och bruket var förbundna genom ett vidsträckt dammsystem som gav kraft åt båda.

Upplandsmuseet dokumenterade gruvan inför dess nedläggning den 31 mars 1992. Flera av gruvans byggnader är i dag byggnadsminnen enligt Länsstyrelsen, bland dem Triewalds maskinhus, Norra maskin, Nordschaktlaven och gruvarbetartorpet Gryttjom. Österbybruks herrgård räknar också gruvan till sina besöksmål. Mer information om gruvan finns på sidan om Dannemora gruvor.

Att se och göra i Österbybruk

Enligt vallonbruken.se finns en orangeriträdgård från 1700-talet med en permanent utställning. I det gamla kolhuset bakom Ånghammaren visar ett lantbruksmuseum tidiga traktorer, lantbruksmaskiner samt ett lokomobil. Det gamla brukskontoret innehåller en antikhandel, medan stallet används för försäljning av byggnadsvård och återbruk. På herrgårdsområdet arrangeras under året konserter, visningar, marknader och en nyckelharpstämma.

Dannemora hembygdsförening har sin hembygdsgård i bruket, med äldre byggnader och en trädgård. Länsstyrelsen beskriver herrgårdsområdet som aktivt hela året, med guidade turer, teaterföreställningar och spökvandringar. Du kan gärna kombinera ditt besök med Lövstabruk eller Gimo bruk. Båda ingick bland De Geers bruk.

Besök

Den offentliga verksamheten på herrgården är begränsad till vissa årstider. Utanför säsongen krävs bokning i förväg för att delta i visningar. Aktuella öppettider finns att läsa på osterbybruksherrgard.se och vallonbruken.se. Fler bruk presenteras i listan över vallonbruken. En sammanfattande översikt av hela området finns på startsidan.

Vanliga frågor om Österbybruk

Är vallonsmedjan i Österbybruk den enda i världen?

Länsstyrelsen beskriver den som en av få bevarade vallonsmedjor i Sverige. Riksantikvarieämbetet betonar att Österbybruks smedja är unik. Enligt besökssidan vallonbruken.se är den världens enda fullständigt bevarade vallonsmedja från 1600-talet.

När upphörde smidesverksamheten i vallonsmedjan?

Smedjan användes för smide fram till år 1906. I dag tänds elden där vid speciella evenemang.

Vem byggde herrgården i Österbybruk?

Jean Jaques De Geer påbörjade arbetet med flyglarna på 1730-talet. Huvudbyggnaden började byggas på 1760-talet under familjen Grill och antas ha ritats av Elias Kessler.

Hur långt är det till Dannemora gruvor?

Dannemora gruvor ligger ungefär en kilometer bort från Österbybruk. På platsen finns dagbrottet Storrymningen samt flera välbevarade gruvbyggnader.

Vad finns att se förutom smedjan?

På området finns herrgården med park och orangeriträdgård, de historiska bruksgatorna samt ett lantbruksmuseum som är inrymt i det tidigare kolhuset. Dannemora gruvor, inklusive dagbrottet Storrymningen, ligger direkt intill området.