Gimo bruk: historia, herrgården och industriorten i dag

Gimo bruk grundades 1615 som en kunglig hytta. Under 1600-talet ägdes det av Louis De Geer och på 1760-talet uppfördes en omfattande herrgård efter ritningar av Jean Eric Rehn. I dag är Gimo en industriort där metallindustrin har tagit över från järnbruket, medan herrgården och bruksgatan bevarats som en skyddad bruksmiljö.

Fakta om Gimo bruk
Kommun: Östhammar (Skäfthammars socken)
Grundat: 1615, då kronan anlade en hytta
Sevärt i dag: Huvudbyggnaden med flyglar och orangerier, inspektorsbostaden, bruksgatan samt bruksdammarna
Skydd: Byggnadsminne sedan 1995 och riksintresse för kulturmiljövården
Officiell webbplats: gimoherrgard.se (hotell och konferens)

Från kronohytta till De Geers bruk

Enligt Länsstyrelsen i Uppsala län etablerades en hytta i Gimo år 1615 på kunglig order. Driften arrenderades senare till Willem de Besche och Louis De Geer. Svenskt biografiskt lexikon noterar att de båda fick arrendet på bland annat Österby, Lövsta och Gimo i april 1627.

Efter att Louis De Geer adlats år 1641 köpte han de arrenderade bruken i Gimo, Österby och Lövsta. Under hans ägande utvecklades Gimo till ett järnbruk med masugn och hammare. Enligt Svenskt biografiskt lexikon förvärvade De Geer mellan 1641 och 1650 sammanlagt 767 kronogårdar och skattegårdar med frälserätt, varvid Gimo blev en del av ett av Sveriges största godsinnehav. Släkten De Geer behöll ägandet av Gimo fram till 1756.

Nya ägare och en ny herrgård

John Jennings och Robert Finlay köpte Gimo år 1756. Efter att deras handelshus upplöstes övertog Finlay ledningen av Gimo, medan Jennings fick Forsmark. Finlay blev ensam ägare och sålde bruket 1764 till grosshandlaren Jean Henri Lefebure.

Jean Eric Rehn utarbetade både en helhetsplan för bruksområdet och ritningar för herrgården. Han byggde mycket på befintliga byggnader och placerade huvudbyggnaden på den plats där fogdegården tidigare stått. Lefebure avled år 1767, samma år som herrgårdsanläggningen färdigställdes. Enligt Vattenfalls historik över Forsmark anlitade Finlay Rehn före Jennings. Herrgården i Forsmark skulle sedan få en liknande utformning som de i Gimo och Harg.

Rehn var en av de mest efterfrågade arkitekterna under sin tid. Hans franskinspirerade formspråk uppskattades i Sverige. Från 1757 fick han även uppdrag från kungahuset. Han utformade både herrgårdar och hela bruksanläggningar. Gimo är ett tidigt exempel på hans helhetsplanering av herrgård, gårdsplan och bruksgata. I Lövstabruk ritade han biblioteksflyglarna och smidesgrindarna.

Herrgårdsanläggningen

Anläggningen består av en huvudbyggnad med en gårdsplan som flankeras av två flyglar. Stall och vagnslider ligger i halvmåneformade byggnader och bakom herrgården finns två orangerier. Riksantikvarieämbetet beskriver den som en stor bruksherrgård från 1700-talet med park och trädgård.

Bruksmiljön inkluderar även inspektorsbostaden från tidigt 1700-tal, som ombyggdes på 1760-talet. Ett kassakontor från mitten av 1800-talet och ett bryggeri från första halvan av 1700-talet finns fortfarande kvar. Arbetarbostäderna längs Bruksgatan uppfördes på 1780-talet och genomgick en ombyggnad på 1880-talet.

Riksantikvarieämbetet betonar i sin beskrivning av riksintresset den rätvinkliga bebyggelseplanen med bostäder, kolhus, magasin och förvaltarbostad. Bruksdammarna och spår av det ursprungliga järnbruket ingår också i området. Gimo bruk är skyddat som byggnadsminne enligt kulturmiljölagen sedan 1995. Riksintresset är ett av dem som Riksantikvarieämbetet granskade på nytt i februari 2026. Beskrivningen täcker fortfarande bebyggelse från 1700- och 1800-talen.

Från järnbruk till industriort

På 1800-talet minskade järnproduktionen successivt och skogsbruket blev alltmer centralt för verksamheten. Masugnen blåstes ned definitivt år 1936, samtidigt som Korsnäs AB övertog driften av bruket. Därmed avslutades den flerhundraåriga perioden av järnframställning i Gimo.

Metallindustrin lämnade ändå inte orten. Sandvik Coromant tillverkar verktyg av hårdmetall i Gimo och tog år 2000 i drift en ny fabrik för solida hårdmetallverktyg, enligt ett pressmeddelande från Sandvik. Fabriken skulle samla hela tillverkningskedjan från råmaterial till färdigt verktyg under ett tak. Det gör Gimo till ett av få bruk i Uppland där industrin lever kvar, om än i helt ny form.

I dag fungerar herrgården som en kurs- och konferensanläggning, enligt information från Länsstyrelsen. Den drivs som hotell med restaurang och marknadsför sig som Sveriges första gustavianska herrgård. Besökare kan uppleva bruksmiljön från gatorna och parken, men bör komma ihåg att flera byggnader är privatägda.

Gimo och grannbruken

Under 1600-talet ägdes Gimo tillsammans med Österby och Lövsta, medan det under 1700-talet tillhörde samma handelshus som Forsmark. Ett besök i Gimo går därför lätt att kombinera med Österbybruk och dess vallonsmedja. För att studera hur Jean Eric Rehn utvecklade sina arkitektoniska idéer kan man jämföra med herrgården i Forsmarks bruk, som färdigställdes år 1774. Gimo förekommer också i översikten över alla vallonbruk.

Besök

Herrgården är ett hotell och konferenscenter. Tillträde till interiörerna beror på aktuell verksamhet. Aktuell information finns på gimoherrgard.se. Ytterligare platser att besöka listas på vallonbruken.se samt på startsidan.

Vanliga frågor om Gimo bruk

Vilket år grundades Gimo bruk?

Kronan etablerade en hytta i Gimo 1615. Bruket arrenderades ut och förvärvades av Louis De Geer på 1640-talet.

Vem ritade Gimo herrgård?

Arkitekten Jean Eric Rehn utarbetade både en helhetsplan för bruket och ritningarna till herrgården. Anläggningen färdigställdes år 1767.

Vilket år upphörde järnbruket i Gimo?

Järnhanteringen minskade gradvis under 1800-talet och skogsbruket blev den dominerande verksamheten. Masugnen blåstes ned definitivt år 1936, då Korsnäs AB övertog bruket.

Kan man besöka Gimo herrgård?

Herrgården fungerar som hotell, restaurang och konferensanläggning och är öppen för gäster. Bruksgatan och området kring dammarna kan ses från utsidan, men flera av byggnaderna används i dag som privata bostäder.